Sista kvällen i Grekland hade vi avslutning. Då skulle vi uppföra valda delar av vad vi åstadkommit tillsammans med folk som gått på andra kurser.

Jag läste en text som heter INNAN BESÖKET, om en kvinna som väntar på sin gäst.

På pausen kom olika män fram till mig och sa att de gillat texten och undrade hur det gick sen?

De ville förmodligen vara min gäst hela bunten.

Värsta raggningen, med andra ord.

Men det konstigaste av allt var när en man förtroligt fattade mina händer och sa: Är det du som bor i nummer 3?

–Är det du som är MUSIKMANNEN, sa jag.

-Ja det är det! Han lyste som en grekisk sol. Och jag hann ju aldrig se hur du såg ut när du kom utrusande, men nu kände jag ju igen din dialekt!

-Jag kunde inte stanna så länge på grund av min nattsärk och frisyr, sa jag.

Bredvid stod hans fru och blängde. Jag lyckas aldrig charma fruarna.

Sen drack jag en flaska Retsina och sen åkte jag hem.