Den Pömsige

En gång var jag på dejt med en man som anlände gäspande och orakad i shorts, med inledningsrepliken ”jag känner mig lite pömsig”.

Vi sågs bara den gången, men han är med i samma grupp som jag på Facebook, ”Anonyma språkpoliser”. Hur kan en vuxen man som kallar sig språkpolis prata bebispråk?

När jag kollar upp ordet, har det dessutom betydelsen ”trött efter sex” vilket gör det hela ännu äckligare.

coffee-2593426_960_720

Hädanefter fikar jag ensam.

Choklad!

Att gå runt på chokladfestivalen var som att besöka ett urartat barnkalas. Klibbigt, dålig luft, konfetti, serpentiner och godisberg, chokladfontäner, människor, människor….som smaskar godis. Lite sjukt.

Men jag hittade ett lakritskorn:

Ingefärslakritsen från John Bülow

handgjort-organiska-lakrits-ingefara-lakrids-by-johan-bulow_1024x1024

Den ska kollegan få, hon som gillar ingefära och lakrits precis lika mycket.

 

Helvetesbussen

Skulle åka till chokladmässan. Bussen kom, men utan nummer. Det stod Ej i trafik. Redan då borde jag ha anat oråd, men jag steg på.

Chauffören talade i mikrofonen: Det är någon som trycker på stoppknappen utan att stiga av. 

Sen åkte han förbi nästa hållplats, fast folk uppenbarligen ville av. Det hördes skrik långt bakifrån.

På följande hållplats stannade bussen igen. En tant klev av, men hon klev på igen eftersom hon tappat sitt busskort. Länge och väl kröp hon omkring bland sätena. Sekunderna släpade sig fram. Jag kände hur mitt hjärta bultade och hur jag sakta blev allt argare ju mer jag tänkte på hur nonchalant gubben bara kört på. Jag gick till chaffisen:

-Ska jag alltså komma till dig och berätta när jag ska stiga av eftersom du ignorerar plingandet?

-Varför är du så aggressiv, var hans upplysande svar.

Jag gick tillbaka till min plats. Nu talade han på nytt i mikrofonen:

-Du som står vid barnvagnen. Se till att dina kroppsdelar inte vidrör stoppknappen.

Han talade om mig, och han antydde att det var mitt fel, alltsammans.

bus-1868507_960_720

Sa jag att jag drar till mig vidriga gubbar?

Han klibbar sig fast

Den Frånskilde ska åka utomlands till jul och leta efter sina rötter.

Han tar med sig alla sina söner, OCH EXFRUN.

-Är ni alltså tillsammans? frågade jag.

-Nej, nej…vi umgås…och så där…men vi är inte tillsammans, så få se hur resan blir…

Irriterad gick jag iväg mitt under hans svammel.

SLÄPP TAGET OCH GÅ VIDARE.

plane-50893_960_720

Jaha. Trevlig resa då.

Grötmyndiga gubbar

Min feta granne bygger altan med sina knubbiga korvfingrar. Ett trädäck som sträcker sig ut åt alla håll och kanter. Ett vidrigt staket omgärdar detta, ett staket som nu har förändrat min utsikt.

Vad är det med gubbar och altaner? Och varför är det alltid oviktigt att tala med grannen om sina planer?

En annan dag kom det en rörmokare hem till mig. Det luktade avlopp ur handfatet. Med ett handtag vred han till vattenlåset som blivit snett efter min senaste rensning. Fakturan är på TVÅTUSENFEMHUNDRA KRONOR.

När jag försöker förklara för ägaren att det är en orimlig summa, behandlar han mig som en idiot och påstår att bla bla bil och bla bla fakturering.

Är det på grund av att jag är en ensam kvinna? Detta är enda gången jag saknar Exmannen. Enda gången. Han skulle ha sagt sitt till gubbarna och de skulle ha lyssnat på honom.

Jag säger bara en sak. Gubbe lilla. Du kommer aldrig att få pengarna.

mat-2476048_960_720

De kommer att promenera runt som på en scen och jag är liksom nere i sufflörluckan.