Jag älskar verkligen Prinsplayern och hans playerskap.

Men mest av allt beundrar jag mig själv som gick i fällan en gång till, och lät allt upprepas.

Efter att jag tackat nej till Gröna Lund hörde han aldrig mer av sig.

Han borde inte ha tackat ja till konserten.

Jag skulle ha tackat nej om någon jag inte är intresserad av skulle bjuda mig på en sådan.

Kan något någon gång vara lätt och enkelt i livet innan jag dör?