Krama mig inte

Häromdagen var det KRAMDAGEN. Bara ordet får mig att må illa. Att gå runt och krama random dudes. Eller ännu värre, att bli kramad. Jag vill aldrig krama någon. Inte mina föräldrar, inte mina kompisar och framför allt inte folk jag träffat en liten stund. Bara den Frånskilde. Men jo, det ska kramas överallt och hela tiden.

Catia Hultquist skriver i DN i dag om ensamheten som präglar Sverige och alla förbannade singelhushåll. Att till sist vänjer man ju sig.

Det är precis det jag har gjort. Jag kan inte längre föreställa mig hur det skulle vara att ha en intim relation med någon. Att sova med. Att vara förtrolig med. Att ha around 24/7. Och det hemska är att jag inte ens saknar det. Man saknar ju inget man inte vet hur det är.

legs-1031318_960_720

Annonser

8 reaktioner på ”Krama mig inte

  1. Fördelen med att ha vant sig med att vara ensam är att det går fort att vänja sig av med 😉

    I mitt tidigare förhållande (som jag borde ha lämnat många år innan jag verkligen gjorde det) så ville jag vara själv, inte göra saker och ting tillsammans, inte prata i telefon med sambon, absolut inte sitta och gulla i soffan och att ligga och kramas i sängen efter sex var uteslutet (sex var det också ganska sparsamt med).

    Med nya kärleken pratas det i telefon så fort tillfälle ges, 1-4 timmar per dag, när vi träffas om helgerna är vi tillsammans och gör saker och ting tillsammans i stort sett hela tiden. När barnen har somnat är det gull mm som gäller. För att inte tala om hur mysigt det är att somna helt hoptrasslade 😉

    Jag har funderat på hur jag kan vara så annorlunda nu, och har väl kommit fram till att vi är mer samspelta, vill samma saker, triggar varandra åt båda håll.

    Jag tycker att det är lite märkligt att det verkar så svårt att träffa någon i vår huvudstad när folk jag känner på landet lyckas. Kanske beror det på att eftersom urvalet här är så mycket mindre så måste man vara öppnare i sin sökning om man ska ha chans att träffa någon. Och då kan man hitta någon som är till större delen rätt även om några parametrar är fel. Min nya kärlek bor till exempel för långt bort, i en annan kommun och är för gammal, 7 år äldre än mig. Men det är bara petitesser i sammanhanget 😉

    Gilla

  2. Håller helt med. Alltid dessa kramar. Värst är väl folk som skickar kramar till varandra på sociala medier – vad menas? Kanske också störd.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s